Trött på livet!
Är trött på allt runt omkring mig, min värld har rasat samman. Att en person kunde ta upp mitt hjärta med så mycket plats. Det är en för j-vlig tid och över allt så finns det saker som påminner om dig/er. Det hade mycket väl räckt med en person och berarbeta men det är fyra barn med i bilden. Jag tog dem till mig, som mina egna. Såg verkligen ett liv ihop (efter allt) och vips rycks allt ifrån mig. Det har varit tuffa veckor och ytterligare tuffare veckor blir det! Ensamhet och tomrum!
Och snälla säg inte att det finns någon för alla, det blir bättre så här. Detta måste få ta tid och jag måste få vara ledsen. Låt mig istället få luta mitt huvud mot er axel och berätta och lätta mitt hjärta!
Jag har helt enkelt tappat livlusten och vet inte hur jag ska orka ta mig ur detta. Inget är roligt och jag mår dåligt och saknar honom & barnen så jag knappt kan andas!
Vi ses när vi ses och inom kort försvinner även facebook. Varför vara delaktig i något som får en och må så dåligt. De som vill ha mig kvar, vet att det idag finns andra möjligheter!
Goodbye my lover!
