Keep going on!
Tänk om bara ens hjärna och ens känslor kunde kommunicera med varndra på ett vettigt sätt. Inte springa om varandra och köra sina egna race. Det hade liksom varit enklare om de gick hand i hand och skapade en väg tillsammans.
Hjärnan vet vad som är rätt och vad som är bäst för mig. Känlorna däremot tar över hjärnans beslut och glömmer allt som sårat och varit dåligt och vill åt ett helt annat håll. Inte konstigt det snurrar i huvudet emellan åt, medans det i andra stunder är självklara val!
Men hur tolkar man egentligen påståndet nedan:
Jag är nog inte kär längre, jag var kär, men det har svalnat. Tolkar man det som ett break up eller inte? Jag gjorde det förstnämnda, men hade jag fel? Hjärnan och känslan spelar ett riktigt spratt med mig! Börja kommunicera med varandra tack!
